2013-09-15

Regissören (2011)

Regissören är det tredje och avslutade kapitlet i Ronny Carlssons film-antologi. Detta är en långfilm som spelar med tankarna kring Ronny's tidigare filmer. Här möter vi en narcissistisk karaktär som blir psykiskt påverkad av sina egna filmer. En film om Ronny som regissör, en film om hans tankestrukturer och om hur han ser på sig själv och de filmer han regisserar. Detta är Ronnys alldeles egna mockumentär, en väldigt annorlunda (och i vissa fall svår) men rättvis avslutning på en perfekt antologi.




Visuellt och effektmässigt är "Regissören" den snyggaste filmen i serien, men för mig var den riktigt svår att sammanfatta. Jag behövde få en vettig förklaring för att överhuvudtaget lyckas sätta bitarna på sin rätta plats. Ronny kanske inte har lagt den största drivkraften på att slutföra seriens historiska perspektiv, utan det är redigeringen som är Ronny's starkaste egenskap - för att inte nämna den köttiga inverkan på dess billiga specialeffekter. I och med detta märks det att han var jäkligt trött på att arbeta med "Experimental Films From The Lens of a Shitty Camcorder" och den kamera som användes till dessa inspelningar är förmodligen Ronnys största fiende idag - så det var väl till hans egna fördel att han slutförde antologin så abrupt.


Vad som tydligt sätter spår i filmserien är hur Ronny gillar att experimentera med ljud, ljus och flimmer. Detta kan frambringa epilepsi - så om du är extremt ljuskänslig är mitt tips att du undviker filmerna. Till min stora glädje använder Ronny olika materiella ting som tar fram filmens starka symbolism. T.ex i början av filmen sitter Ronny framför en sprakande TV-skärm och trycker upp en antennkabel i armen. Detta symboliserar en visuell heroinspruta som säger att det du ser på TV/Film kommer skadligt påverka dig mentalt.

Regissören tar ut på sina egna svängar när den kommer till sin handling. Ena ögonblicket ser du regissören tortera någon till döds, och i nästa stund lever fortfarande personen som han nyligen mördat. Eller kanske det bara är något som sitter djupt inne i hans sjuka sinne? Jag tror att den här filmen, liksom många av hans andra filmer, är öppen för egna reflektioner - att alla har möjlighet att inspektera och framställa egna uppfattningar. Själv tror jag att Ronny påverkas av sina två tidigare filmer och lever in sig i den karaktär som han skapade till "Video Geisteskrank" och "My Monster". Ronny blir karaktären, Ronny blir mördaren, Ronny utför ett mord, Ronny blir förälskad i offret och jagas av dess vålnad.


Jag tycker det är väldigt svårt att sätta ett omdöme på den här filmen. Jag älskar Ronnys filmer, men jag tror att jag måste ge "Regissören" lite mer spelrum och se den ett antal gånger för att bilda nyare uppfattningar, hitta fler pusselbitar och spekulera djupare kring det stora hela . Eventuellt kommer detta omdöme omformuleras vid den tidpunkten, men som det ser ut nu är det väldigt rörigt i mitt huvud - Eller kanske det är på just detta vis man skall uppleva filmen, i förvirringens tecken? Svaret kommer inom sin tid.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar